Krismöte var det ja.
"Jo, nu är det så här att det är sån tjäle i marken att vi inte kan utföra några jobb. Det finns jobb, men tjälen är så hård och djup att det inte gå att gräva ens med grävmaskin. Det är så illa att vi nog till och med måste göra oss av med egen personal, förutom alla inhyrda."
Så sade chefen, i ungefär en och en halv timma, medan Kalo låg och spydde ute i min bil. (Men nu har han inte spytt mer, än så länge iaf.) Jaha, så från och med måndag är jag arbetslös. Eller ledig. Jag fördrar att se det som ledig, även om jag vet att jag egentligen borde och kanske behöver jobba för att tjäna lite pengar. Men jag tror att jag klarar mig, och om det kommer snö så får jag ju i alla fall lite. Plus att jag har trettio tusen på någon annans konto (läs utlånade pengar), i fall det krisar. Plus att jag kommer få komma tillbaka så fort våren kommer, så det kan inte handla om jättejättelänge som jag går utan.
Och apropå snö och nederbörd så tar vi några bilder från Bali på just lite nederbörd. Vid två tillfällen satt jag på våran balkong och väntade ut regnet. Och vad gör man när man väntar? Man tar kort.
Ja, när det regnade så regnade det ordentligt. Mer eller mindre ordentligt, men alltid ordentligt. Men det torkade ju ganska fort i värmen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar