30 november, 2008

Grått och suddigt









Det blev en halvspontan resa till Hålt i helgen. Med halvspontan menar jag att jag hade funderat på om jag skulle följa med pappa och e eller inte och så bestämde jag mig i sista stund för att göra det. Det blev en trevlig helg långt bort från buller, betong, tillgänglighet, telefon och internet, försäkringkassan, jobbet, smutsen. Nära till naturen, regnet, tystnaden. När jag är på landet känner jag att jag är lantis, att jag vill bo på landet egentligen. Men en snabbvisit är inte fy skam det heller...

(Helgen var inte så grå och suddig som det ser ut, det är bara min kamera som tyckte det. Med lite hjälp från Picasa...)

27 november, 2008

Konspirationsteorier


Det är som om världen är emot att jag syr min kappa eller nåt. (Konspirationsteorier för all del.) Den kommer bli jättefin och mjuk och fin och grå och fin och så, men ändå är det som att jag blir motarbetad. (Naturligtvis har jag lärt mig enligt KBT:ns alla regler att det inte är så.) För all del, tyget räckte, jag slipper skarva, bara en enda del blir uppochner och det kan jag leva med. Men så har jag köpt för lite mellanlägg. Jag har även köpt för få knappar. Jag har inget ångstrykjärn. Alla dessa sakerna står jag ju egentligen själv för så om det finns någon konspiration så står jag nog för den också. Men nu senast, och det står inte jag för i alla fall, föll min strykbräda ihop med ett brak. Själva brädan är ju fortfarande hel så funktionen finns ju kvar, men ergonomin är det värre ställt med, brädan är nu ca tio cm hög och det är ju ingen höjdare. (Den dåliga humorn står jag däremot för)

Så nu blir det väl till att skaffa en ny. Men det är nog svårt att få tag på en lika fin som min gamla, den hittade jag på Pingstkyrkans second hand i varberg. Nåja, IKEA eller nån second hand här i Götet borde väl ha något som duger. Jag kan ju köpa en när jag ändå är ute och köper knappar och mellanlägg. Eller nåt.

26 november, 2008

Så här var det


Jag var hos läkaren, han sade att jag skulle vara halvt sjukskriven. Ok.
Sen skulle jag ju lösa det med jobbet också. Oj, undrar om man måste jobba fyra timmar om dan eller om man kan välja? Jag frågade farmartjänst och dom sade att det fick jag bestämma med uppdragsgivaren, alltså sms. Ok.
Och sms sade att jag fick välja själv något som jag trodde passade. Ok.

Så jag valde att jobba fem timmar i fyra dagar med en ledig dag extra i veckan. Det passade mig perfekt, dagarna blev inte så långa, jag fick vila ut en dag extra och sova den där välbehövliga sömnen de lediga dagarna. Ok.

Så ringer försäkringskassan och säger att reglerna är att man jobbar fyra timmar i fem dagar, om man inte har medicinska skäl att göra annat. Till exempel om du har sjukgymnastik en dag och jobbar fler timmar en annan dag. (Sjukgymnastik för deprimerade?) Och det är ju bra att jobba halva dagar om man till exempel har en muskelskada, så att man inte tröttar ut sig. (Depression=muskelskada?) Och det är ju meningen att man till exempel skall behålla vardagsrutinerna. (Ja, jag fattar nu, okok!) Oj. Det visst inte jag, jag trodde ju att arbetsgivaren visste vad hon sade.
Så jag frågar läkaren och han säger att nej, det får du välja själv, för det har försäkringskassan sagt. Oj. Jaha, vad gäller nu då?

Så fick jag brev från försäkringskassan där det står att de "överväger att inte bevilja sjukpenning". Och de verkar lägga stor vikt vid arbetstiden. Oj.
Så pratar jag med handledaren och hon säger att joo, så är det nog, kan du jobba fem timmar om dagen så kan du jobba heltid. Såna är reglerna. Oj. För du har ju inga medicinska skäl att jobba så. Det kan vara om du till exempel har ont i ryggen och har extremt långt till jobbet. (Depression=ryggont?) Oj. Det här med medicinska skäl verkar ju var något för fysiskt sjuka.
Så jag förklarar att jog sover bättre när jag är ledig dagen efter, att jag får sova mer, att jag passar på att träna när jag är ledig, att det (förhelvete) inte handlar om en fysisk sjukdom och att jag därför inte kan ha några andra medicinska skäl än att det känns bättre att jobba så. Och att när jag frågade läkaren så sade han att jag fick bestämma det själv, arbetstiden alltså. Oj. sade hon, det var konstigt.

Så vad gäller nu då? Jaa, om det inte kommer in några andra uppgifter så får du ingen sjukpenning. Och det beror på att jag blev felinformerad av en som jag trodde hade koll. Ok, jag kunde väl kollat upp det på deras hemsida, men jag trodde ju inte det behövdes. Och det är ju något jag inte kan ändra på i efterhand precis. Alltså får jag ingen sjukpenning? Allt det jag sagt spelar ingen roll? Joo... jag ska fundera på det... Tack för det.

Jag ska i alla fall prata med läkaren och se hur glad han blir av att få skriva ett intyg om att jag visst är sjuk, trots att jag jobbat fem timmar i fyra dagar. Om han ens går med på det. Jaja, det är morgondagens bekymmer.

OBS! Bilden är inget reellt hot mot försäkringskassan, det behövs inga polisanmälningar eller säkerhetsåtgärder utöver normalt, jag är en snäll människa innerst inne :)

25 november, 2008

Pang! sade det bara

Såhär trött blev jag...

Jag blev ledig idag av blablabla anledningar. Så jag tänkte ta tillfället i akt och vara duktig och städa, det har liksom varit dags ett tag nu. Enligt min planering (som jag gör för nästkommande dag för att "bryta håglöshetens cirkel", helt enligt min nya bibel "Att ta sig upp när man är nere", gör-det-själv-KBT ungefär.) skulle jag städa, och inom parentes stod det: åtminstone en grej. Det betyder alltså att antingen disken, eller dammsuga, eller toaletten skulle göras, allt som utföres därutöver är bonus och en ofattbar bedrift. (Alltså för att sänka kraven på att vara så duktig jämt och tycka att det man gör är bra, osv...)

Nu har jag diskat, dammsugat och tagit toaletten! Och även rensat golvbrunnen i duschen, och det är nog den största bedriften av alltihop. Jag avskyr nämligen den uppgiften, det är så äckligt, peruken med hår och odefinierbart bös och slem och svart gegga... uuuuäh! Tyvärr så tappar både jag och Kalo en hel del hår och framförallt mina långa hårstrån fastnar ganska lätt i vattenlåset och täpper till. Så med jämna mellanrum (alltför ofta) måste jag tömma, annars hinner inte vattnet rinna undan när jag duschar och det börjar stiga... inte bra. Och nu hade alltså ett sånt där jämt mellanrum förflutit igen, dvs dags. Blä.

Tja, vad kan jag säga, med alla dessa bedrifter utförda blev jag trött. Knall fall. Hade en liten plan om att torka golvet också, i alla fall i köket, men nähäpp nu får det vara nog! Nu ska jag nog rasta Kalo, dricka glögg kanske, läsa en bok, spela flashspel på datorn, eller vad som helst som inte är duktigt... gå och kolla in den där lagerförsäljningen kanske? (nya skor?) :-)

23 november, 2008

Varken fäkta eller fly

Jag tror jag har upptäckt ett mönster i mitt beteende. Det låter väldigt aha-igt och så men det är mer något jag långsamt kommit fram till. Och inte är det nån större upptäckt heller, och inte kommer det att förändra nåt. Det är bara det att jag sett ett mönster.

Oh, vad är det då? Säg, säg, säg!

Det är inte så spännande... Jag blir trött.

Nähä!? Jamen, det var ju ingen överraskning. Det är ju det enda du är.

Jo, men när något blir jobbigt, så blir jag bara trött. När jag fick brevet från försäkringskassan blev jag naturligtvis ledsen och arg och sånt också, men så blev jag så trött. Jag gick och lade mig halv åtta, jag var ju bara trött.

Och igår blev det ett litet missförstånd eller nåt så jag åkte hem. Jag hade varit pigg och glad fram till dess, men sen kunde jag knappt hålla mig vaken på vagnen hem. Såå trött. Stöp i säng som jag gick och stod bara. Det ångrade jag lite i morse när Kalo tvunget ville ut och jag fortfarande hade sminket i halva ansiktet.... #-(

Med denna upptäckt i huvudet så är det inte så konstigt om jag var trött innan. För jo, jag har blivit piggare, innan var jag trött hela tiden, nu blir jag bara trött ibland. Det är ju bra.

21 november, 2008

Ruinera mig?

Jag var väldigt duktig en gång och planterade en oregano och en basilika. Det var fint. Nu är de inte riktigt lika fina längre...

Jorå, tolv timmars sömn och lite jympa gjorde gott. Men det finns andra saker som gör mig gott. Tyvärr är gör det inte min plånbok särskilt gott. Att köpa skor! På väg till jympan såg jag nämligen att dom hade lagerförsäljning av en massa kläder och skor alldeles intill. Oooaaah! Jag går dit i morn och ser om jag hittar nåt. Det var inte så billigt, men det lilla kiket jag hann göra bådade gott.

"Här kommer parkeringsvakten!" ropade mammen i kassan högt och tydligt när jag närmade mig stället, vilket gjorde att alla tittade förfärade åt mitt håll och drog efter andan. (Jag hade på min gula jobbarjacka.) När de insåg att jag inte alls var parkeringsvakt blängde de på mig istället. Tack för den!

20 november, 2008

Usch.

Jag behöver en försvarsadvokat snart, för jag planerar ett mord på hela försäkringskassan.

Eller, jag behöver nog inte alls nån försvarsadvokat för nu har jag ingen lust för nånting. Igen. Det känns som förr ungefär. Ingen lust, ingen ork. Jag ska nog äta och sen gå och lägga mig, jag kommer inte göra nåt ändå. Allra minst mörda försäkringskassan.

I morn ska jag träna, jag hoppas det hjälper, det brukar göra saker och ting lite bättre åtminstone. I alla fall mitt humör. *hoppas*

Blä blä blä.

18 november, 2008

T minus 60 days


En som försöker ha det gott i solen men som blir lite distraherad

Ehm, nu var det så länge sedan jag skrev nåt här att jag glömt om jag sagt att jag bokade en resa till slut. Jag skulle ju kunna kolla på de gamla inläggen, men det orkar jag inte. Jaja, jag gjorde det i alla fall och nu är det alltså 60 dagar kvar. Det känns dödshärligt, vintern blev liksom ett år kortare eller nåt. När det är kalltkallt och jag fryser och är blöt ända in i benpiporna tänker jag på Resan. Jag tänker på känslan när jag checkat in på Landvetter, lämnat ifrån mig bagaget och går igenom passkontrollen... aah. Jag vet ju att själva flygresan inte är den angenämaste delen av Resan, men det är den som symboliserar resan.


Jag tänker på de trånga sätena, på den sådäriga flygplansmaten, på trevliga och otrevliga flygvärdinnor, på jääättestora flygplatser i Europa, på passbiljetterpengarhållkollnu, på svullna fötter, på tröttheten efter den dåliga och korta flygplanssömnen, på den oundkomliga ofräschheten efter tolv timmar i samma säte, på värmen som slår emot en när man går ut från terminalen, på taxi/bussresan till hotellet, på incheckning, på att lämna bagaget på rummet, på att duscha och byta om till rena kläder, på att gå och äta något gott, på att ta en öl, på att slappna av i solnedgången, på att Martin väntar där, ja, på att Martin väntar på mig där...
På att läsa en bok i en hängmatta, på att bada i ljummet vatten, på att sitta i skuggan av en palm, på att gå barfota i sanden, på att gå i solen (det är så härligt att gå i solen)...

Ja, det är inte så svårt att tänka på ett trångt flygplanssäte som något trevligt då :)
Och det är ganska bra att ha något sånt att se fram emot dagar som dessa. Försov mig, vaknade av att Joa ringde när jag skulle börja, det regnar ihärdigt och blåser nästan ända fram tills jag ska sluta, Joa skulle vara nån annan stans så jag får jobba ensam. Blä. Då tänkte jag på skabbig flygplansmat :)

06 november, 2008

Flyg billigt om du kan


Ja, alltså den där resan som jag inte riktigt lyckades köpa, dom mailade och sade att det berodde på att flygbolaget ändrat pris och då blev det plötsligt 3500kr dyrare, vill du fortfarande ha resan? Eh, nej. Jag söker igen, på samma sida och får upp samma pris, alltså det billiga priset, men stöter på patrull när jag ska betala. Märker dessutom att 1,01 kr dras varje gång jag försöker, trots att inget köp egentligen är gjort. Eh? Jag mailar argt och frågar vad som är problemet och får till svar att flygbolaget visst ändrar priset och att deras hemsida kanske inte är riktigt uppdaterad och att den där kronan och det där öret dras för att kontrollera att kontot har täckning.

Bajs på dom, tänkte jag och sökte vidare på massa andra sidor, men tyvärr verkade de ha dyrare biljetter allihop. Till jag hittade en som hade samma låga pris som den första sidan! Jaja, man kan väl inte mer än testa att köpa resan tänkte jag och väntade mig ursäkter om flygbolag som ändrar priser och annat. Men nehej då, det gick hur fint som helst.

Summan av kardemumman är alltså att jag köpt mer än skor idag. Jag har köpt en resa till Bali från 17 jan till 15 feb! (Tyvärr missar jag din födelsedag E, men å andra sidan så skolkar du ju från julen...)

Dåså... eh, någon som kan ta hand om en hund i frygt fyra veckor? Han är snäll...

Meh! Jag skulle ju inte ha något.


Mina fina skor som jag köpte i höstas var klara för avhämtning. Klacken höll på att lossna så jag lämnade in dem och de lagade dem. Och när jag lämnade in dem råkade jag även köpa ett par skor. Jepp, fina och billiga. Och idag när jag skulle hämta dem igen, så gick jag bara ett litet varv i butiken innan och bara råkade hitta de där skorna. Och råkade prova dem och de råkade passa (för det gör nästan alla skor där) och jag råkade ta med dem till kassan och råkade räcka fram betalkortet och råkade få med dem hem.

Men de är jättefina(se bara på bilden...). Svarta, semiblankt skinn, rundad tå, T-slejf, ca 6 cm klack. Jättefina. (Jag försvarar mitt impulsköp för mig själv.)

Tjejen i kassan sade "åh dom fiiina!" när jag kom med dem "vi plockade upp dom i går" (vilken tur jag hade va?). Jag sade att jag ju egentligen inte skulle köpa några skor, jag skulle hämta ett par. Men råkade köpa dem och ja ni vet... ehe...

04 november, 2008

Djungel!


Alltså, varför finns det sååå många flygbiljettsidor på internet? Det finns typ två olika sökprogram och alla sidorna använder samma. Och hur kan det komma sig att en sidas sökare hittar ett pris och en annan sida, som har en precis likadan sökare hittar ett annat pris?
Hursomhelst så är det ganska dyrt att åka till Asien om man är ute i taskig tid.

Jag har alltså tänkt åka till Bali i januari för att möta upp Martin och se till så att han kommer säkert hem. Och passa på att ha några lugna, fina, varma veckor när jag ändå gör det. Och nu har jag försökt boka en resa, det gick sådär, något blev fel. Men resan var billig så jag står kvar på den. Eller hur man nu säger. Hoppas det går vägen i alla fall.

01 november, 2008

Kladdkaka

Bilden har inget med texten att göra. Mer än att det var jag och E som gick (plus J då). Den är tagen från en Karta över Umeå, från i Augusti när jag var där.

Jag tror att medicinen gör lite nytta. Eller om det är att jag bara jobbar hälften så mycket som vanligt, kanske snarare det. Men som i veckan tex. Måndag var ju en bra dag. Och i onsdags gjorde jag värsta goda kladdkakan bara till mig och Joa. Med choklad i och After Eight på. Mums. Och idag har jag varit ute och gått i Änggården med Syster e och J. I fina vädret. Och äter just nu upp resten av kladdkakan. Är ju nästan jämt dödstrött men har nog lite mer ork ändå. Lite. Ibland.

Här är mitt superhemliga recept på kladdkaka:

riven kokos
100 g margarin
2 ägg
2 dl socker
1 dl sirap
1,5 dl vetemjöl
4 msk kakao
50 g mörk choklad
20 st After Eight

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en form och "bröa" den med kokos. Smält margarinet. Blanda socker, sirap och ägg. Rör ner mjöl och kakao. Rör ner margarinet. Hacka chokladen grovt och blanda i. Häll i formen. Ugna en stund (i min ugn blev det 28 min). Ta ut och lägg på After Eighten. Ugna en stund till (fyra minuter för min ugn). Klart!

Den blev god och mycket kladdig. Fick även godkänt av Joa, han åt nog två tredjedelar.