Bilderboken, kapitel 3: Kalo i Hålt

Yes, jag är precis så där o-kolla-vilken-gullig-hund-jag-har-jag-har-tagit-massor-bilder-tokig som så många andra. Det är dödslöjligt, men så är det. Tex i Hålt togs det "en del" bilder på Kalosen: (nu ska jag vara så där jag-är-så-löjlig-så-jag-skriver-ut-vad-djuret-säger-på-bilden-löjlig också)

-Titta, jag kan springa jättefort (från pölen som jag precis druckit ur)

-Kommer du snart matte, eller är backen för jobbig för dig?

-Nu är jag en utter, se så fort jag simmar!

-Jag kan gå på plankan också, haha.

-Nu sitter jag i fönstret och vaktar oss mot hästarna i hagen utanför.

Jag gillar att vara toknördig, när det gäller Kalo. Märks det?