Pressarfotsjävel

Jaha ja, så gärna ville jag ha den där pressarfoten, men det är väl sådana tillfällen man inte ska hoppas för mycket. Jag åkte och köpte den och tralala nu ska här sys. Så passar den inte! Jo, det går att sätta fast den på maskinen men då går det inte att vrida ner nålen. Den är för Berninamaskiner men inte för just min! Ååh, så trött jag blir! Nu måste jag ut på jakt i morgon igen. Annars blir det ingen fin brudklänning.

Jo, det blir det ändå, Maria var här och provade idag och det ser lovande ut. Och viktigast av allt, det verkar som att hon är nöjd själv. Det är ju den största belöningen. Inte för att jag inte är nöjd själv, men det är så otroligt roligt när nån annan är nöjd också. Som en välbehövlig bekräftelse, när man suckar som djupast över till exempel en felköpt pressarfot...

Om ni undrar varför jag kan sitta här och skriva istället för att sy så har jag ingen-mat-samtidigt-som-jag-syr-den-vita-fina-klänningen-
förbud-,-för-det-hade-just-varit-snyggt-med-en-rödbetsfläck-
mitt-på-magen.