Jag har ju aldrig gjort det, men jag kan gissa att det är något liknande. Jag går runt och känner mig tjock om magen, vaggar lite när jag går, orkar inte göra så mycket, bara väntar...Eller nä, inte alls så, men jag går runt och förbereder. Tar bort mattan, plockar undan bröte som ska upp på vinden, gör fint tills valpen ska komma. Plockar fram Colas gamla saker, koppel, korg, kam. Ställer fram korgen. Leksaker. Och bara väntar...
Skillnaden är väl att denna bebisen kostar tolv tusen, men å andra sidan gör den inte så ont när den kommer...
(Något som heller inte gör ont men som man inte har hälften så mycket glädje av, men som likväl kostar 900 spänn är att ställa bilen alldeles för nära ett övergångsställe. Blä)
1 kommentar:
när är det dags då???
Skicka en kommentar