Just som jag skrivit till min syster att jag minsann aldrig får några komplimanger när jag är ful på jobbet, så får jag en. Dock inte av samma påstridiga typ som e:s beundrare. Det var igår och jag var på väg hem från jobbet, iklädd myskläder. Ganska smutsiga också efter dagens jobb. Och jag var smutsig, damm och bös i ansiktet och håret och händerna är smutsiga de med. Och håret på svaj och ja, ni kan tänka er, sån där som man kan vara...
Och så åkte jag och tankade på en mack dit vi brukar åka ibland på jobbet, ett av dom där ställena där man kan gå på toa. Där jobbar det några trevliga typer, bland annat en kille som alltid brukar byta några ord. Typ hureläget, fint/dassigt väder idag, osvosv. Så kände han igen mig när jag kom i mina icke-lysgula kläder och hälsade, och sade att jaha, det är sån här du ser ut privat, men det är fint. Hehe. fint. jovisst. men en komplimang. kanske av den ironiska sorten då, men ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar