Ondska

Jag är så ond, så ond.

Kommer ni ihåg Skälvin' Melvin? (som Starvin Marvin, fast inte) Jo, som sagt så tyckte jag att han var jobbigt nervös, och det är inget han slutat med precis. Jag har länge tänkt att det blir nog bättre, han kommer sig. Men inte! Ibland blir jag riktigt irriterad, när han följer mig som en hund, upprepar allt jag säger eller härmar precis det jag gör.

Så i torsdags morse pratade jag med chefen och frågade om inte Melvin kunde vara med någon annan, någon gång i bland bara, så att jag får lite luft emellanåt. Ja, han skulle se vad han kunde göra, kanske kunde han gå till ett annat område eller nåt. Men vid lunch kom chefen och sade att "Melvin, det blir din sista vecka här. Vi behöver inte mer hjälp och jag har frågat på de andra områdena och det var ingen som behövde nån"

Oops, det var ju inte så jag menade, även om jag kanske inte har något emot resultatet heller. Melvin pratade med någon och denne sade att det var konstigt för här fanns ju att göra. Jag sade inte så mycket alls.

Så i morgon ska jag vara helt själv i min bil. Det ska bli sååå skönt! Så ond är jag...


För övrigt har jag börjat läsa Ondskan av Jan Guillou igen. Toalettlektyr...