Ibland jobbar jag nästan hemma. Alldeles utanför min entré finns det rabatter som vi rensar. Inte för att det blir något lättare eller kortare arbetsdag för det. Jag tar nämligen cykeln och cyklar de sju kilometerna till Partille, där tar jag firmabilen och åker de sju kilometerna tillbaka igen och rensar i rabatten alldeles utanför min egen dörr.
När man är så nära hemma, så nära där man känner folk som bor, är det inte så konstigt om man skulle råka på någon man känner, eller hur? Och det har jag gjort också, lite då och då. Men nu var det inte en sån dag. Det var en sån dag då jag cyklat de sju kilometerna och tagit bilen och kört till Utby, av alla ställen där jag inte känner en kotte. Och där står jag i småregnet i den fula orange regnjackan med jordiga och blöta handskar och håret på svaj och rensar i en rabatt. (Ni hör ju hur presentabel och snygg jag är vid tillfället)
Och då. Då hör jag en bekant röst, en röst som tillhör en person jag träffade för sisådär två år sedan senast, en person som inte alls har i Utby att göra, han bor på Hisingen och pluggar inne i stan... Men här kommer han gåendes, livs levande på en gata i Utby vilken jag för tillfället befinner mig på, jag hade nästan lika gärna kunnat vara en gata bort, eller i en rabatt alldeles utanför min egen entré, men nu var jag här. Så lustigt.
---
För övrigt hade vi firmafest i fredags, vilket ju kan ha många givna skandaler på schemat. Men det blev en ganska trevlig tillställning ändå, det var lekar och mat på schemat. Ingen blev för full, eller började skryta ohämmat om sina barn, eller tafsa och säga sexistista skämt, eller... Det enda som var riktigt bajs var väl vädret, det regnade mer eller mindre under hela tiden vi lekte lekarna. Utomhus. I leran.
Jag blev enda tjejen där så jag är väl ganska tacksam att de höll sig ifrån det där med sexistiska skämt och tafsandet, det hade blivit rätt mycket att hålla sjutton män på mattan. Det enda var vid ett tillfälle, då man skulle med en grävmaskins hjälp "doppa" en tyngd ner i bildäck, och alla hade minst en variant av ett skämt som innehöll "doppa" på något vis. Jaha, då fick man doppa idag också. Nejmen Sten du ska inte doppa i samma (bildäck) flera gånger, även om du brukar göra det. Oj, så här många gånger har jag nog aldrig doppat på samma dag. Nu får du ta ut den och doppa i nästa, men du har ju en benägenhet att bli kvar. HAHAHA! SÅ KUL! Jag såg mer det komiska i att alla försöka bräcka varandra med en ny variant av skämtet, ungefär som när man jämför vem som har häftigast kamera (eller minst snopp)
Vad gäller lekarna så var det förutom grävmaskinen en del andra grabbiga grejer. Jag försökte bevisa mig så gott jag kunde och blev varken bäst eller sämst på någon gren, vilket känns lite skönt, man behöver inte vara klen eller dålig på att köra bil bara för att man är tjej. Min chef blev till och med lite impad av min bilkörning vid ett tillfälle. Det gick ju riktigt bra för dig med bilen, Helena. Eh, ja.. jo... tack eller nåt.
---
Och mera... DET ÄR SÅ SKÖNT ATT JOBBA SJÄLV!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar