Alltså, Vally är en sååå smidig hund. Hon kommer när jag ropar, nästan alltid nästan med en gång. Hon väntar innan hon får springa. Hon biter inte i sladdar/kläder/papper/sängen/bordsben. Hon kissar inte inne. Hon äter sin mat. Hon skiter ordentligt.
Kalo är inte sååå smidig. Än. För det ska han bli, hade jag tänkt, han behöver bara lite tid och träning först. Men just nu är han... ja, inte så smidig. Som Vally. Han kommer ibland när man ropar, i alla fall om han redan är på väg mot mig. Han väntar ibland innan han springer iväg. Han biter oftast bara i tuggleksakerna. Oftast. Han kissar oftast ute. Oftast. Han äter sin mat, ja, det gör han gladeligen, alltid något. Han skiter kaviar.
Mm, just det. Ungefär som kaviar. (Nån som är sugen på kaviar?) Senast han sket löst fick han ju dyr dietmat på dyriga, fina burkar. Men så kan man ju inte hållå på, exklusiv dietmat hit och dit. Visserligen blev han bra i magen ett tag, sket små fina prinskorvar (Någon som är sugen på prinskorv?) ungefär som Vallybajskorvar Junior, men egentligen tror jag inte det är något fel på honom (det finns ju hundar som är överkänsliga mot det ena eller andra) så jag har sökt på det världsomspännande internätet efter råd och tips. "Valp lös i magen" "hund diarré" "valpmage" med flera sökord senare har jag hittat diverse råd och huskurer för att lugna ner en körig valpmage.
På en sida läste jag det enkla rådet att om avföringen har krämig konsistens (Nån som är sugen på kräm?) så har man gett för mycket mat. Så nu ska det "bantas" kombinerat med morotspuré, a-fil, dietsoppa och kokt fisk. Ja, vi får se vad det blir av det hela. Och vad jag orkar med. Bara han blir bra i magen snart, kaviar är ju inte så kul att plocka upp. Bättre med prinskorv.
1 kommentar:
varfor inte:)
Skicka en kommentar