Det är ju klart att det rör honom i ryggen. Massor. Men man hanterar sorgen på olika sätt, som min visa syster sade. Men det är svårt när jag själv skulle mena något helt annat med det om jag gjorde som han gör. Men som vanligt så får jag lyssna på vad han säger, jag vet ju att han inte ljuger. Även om ja, kanske att det vore lätt att misstolka hans signaler... eller nåt.
Humöret är bättre idag. Det går upp och ner och när jag skrev förra inlägget var det neeeeer. Nu är det helt ok. Det är så att jag kan tänka på annat en liten stund. Annars är det mest Martin, bostad och praktiska bekymmer som går runt i huvudet på mig. Runt runt runt. Igen och igen och igen.
P slutade på jobbet idag. Mycket trist. Mycket mycket trist. Han var snäll mot mig och försökte hjälpa mig att hitta boende och så. Och var allmänt bara en hyvens kille. Nu är det i alla fall helg och jag ska försöka packa lite och hu! allt allt allt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar