Saker som är jobbiga

saker som är jobbiga
ringa vårdcentralen.
vilken? hur? när?
säga vad?
vad är det för fel på dig då?

jag är så trött. jag är så trött.

saker som är jobbiga
berätta
hur mår du?
kom tillbaka

jag är så trött. jag orkar inte. jag är så ledsen.

ibland är jag pigg och glad. ibland.
ibland har jag inte pms. ibland.
det är ju inte så det ska va

saker som är jobbiga
må bra, idag är det bra, tills
berätta
hur mår du?
kom tillbaka

jag är så trött trött trött. jag orkar inte orkar inte orkar inte.

cipralex
sjukskriven

nej, men inte jag
jo, jag
jo, jag också.









Jag tröttnade på att vara så trött. Men det tar emot, allt tar emot, att ringa tar emot, att prata tar emot. Jag orkar inte.
Och allt får mig att gråta. Det är så tröttsamt att gråta. Det känns som att jag varit uppe hela natten och därefter sprungit ett maratonlopp. Så trött.

Det bästaste goda

Jag har kommit på vad som går allra bäst hem hos Kalo. Och ni kan glömma köttbullar eller korv eller blodpudding, det är ju inte fy skam det heller men det är inte det som gör att kan kommer springandes i fullaste galopp. Dun eller små fjädrar är det som gäller. Han har alltid jagat saker som flyger omkring, frön och löv och sånt, med en väldig energi. Det är som att han bara måste måste måste få tag på den där... och särskilt vita, puffiga, långsamt flygande saker. Som dun eller fluffiga frön.

Och nu ligger det en del små dun och fjädrar i vägkanterna och gräset så jag plockade upp en och släppte den i luften. My god! så glad han blev. Så när han nu märkt att jag minsann kan generera såna där roliga saker, då kanske det är värt att vara lite extra lydig. Han kan gå fot jättelångt med jättefin kontakt, springer jättefort på "hit" och gör nästan vad som helst. Fast lite svårt är det att sitta kvar och vänta på "varsågod" när jag väl släppt iväg fjädern...

Det dumma är att han så totalt går in för att döda den där fjädern att han inte lyssnar på nånting då han jagar den. Och blåser det lite grann så springer han efter fjädern, ut på vägen och långt bort från mig. Skulle vilja ha fjädern i ett litet snöre så att jag kunde stoppa den om det var så. Dessutom äter han upp alla fjädrarna och inte vet jag hur nyttigt det kan vara...

Hett om öronen

Jag gillar att duscha länge i riktigt riktigt varmt vatten. Inte så miljövänligt kanske men gött!
(Och så diskar jag under rinnande vatten också, inte heller så miljövänligt, men det blir i alla fall diskat då...)

I går var jag ute. Det var "after work". Grejen var att det bara var jag från jobbet som kom, resten var kompisar eller såna som jobbade där i somras. Trista jobbarkompisar man har... jaja, det var roligt i alla fall. Lite rörigt och borttappade personer och gnälliga människor, men jag flöt som en gelébubbla genom hela kvällen, brydde mig inte så mycket, ville mest ha kul.
Och så använde jag mina nya skor för första gången. Med 50% stötdämpning i klacken enligt den lilla klisterlappen som satt på, och jovisst, hälarna var förskonade från smärta, men resten av foten... ajajaj. Jag höll på att få kramp i typ alla tår och typ hela resten av foten på väg till spårvagnen, en promenad på ca tre minuter, men det försvann under kvällen. Däremot var trampdynan bakom tårna (vad heter den delen egentligen?) som ett par blåmärken mot slutet av kvällen, inte skönt alls.

Men dagen idag artar sig ganska bra. Resorb is my friend. Det blev till och med lite dur på pianot i förmiddags, det vill gärna bli moll när jag spelar, men idag kom det en melodi i E dur, trevligt och ovanligt. Jag har köpt bageribröd, gott. Jag har diskat, under rinnande vatten. Jag har tänkt dammsuga, kanske. Jag ska betala en räkning, nu. Hej då.

Viktigt!

Glöm inte att besvara frågan här längst upp till höger ----->

Lookalike?

Någon påstod att jag var lik Kate Hudson, några andra ville mena att jag var lik Keri Russell. Jag tar det som komplimanger även om jag inte tycker som dom. Vad tycker ni?

Lite av varje = mycket

På google reader har jag grupperat de bloggar jag följer för att hålla isär dem. Inte för att jag har problem att hålla reda på vilken som är vilken, men när det står 15 olästa inlägg i oordning så blir man lite snurrig. En av grupperna heter "The loved ones", det är som där människorna jag gillar väldigt mycket. (Jag har ingen "the hated ones", det vore waste of time att ens läsa något av någon sådan) Hursomhelst, så har två av "the loved ones" inom loppet av ett par timmar skrivit varsitt inlägg med exakt samma rubrik, nämligen "Svamp". Kul va? Läs Gustavs och Marias bloggar.

Bilen ja... jo vi skulle ju då fixa den, eller pappa skulle fixa mest och jag tittar på och hjälper till mest, men så blev det som det blev ju och nu har jag pappas bil. Pappas bil som Martin körde för fort med trots att jag uttryckligen sade till honom att han inte fick köra fort med, så att motorlampan började lysa. "men det är bara när man kommer upp i hundratretti nåt" ja, det känns ju bra då. Som är skräpig efter Martins lån. (Jag tror det dröjer innan han får låna igen.) Som blev påkörd idag, för han bakom trodde att jag skulle köra men det gjorde jag inte, uppenbarligen.
Och min bil har inte större tur den heller. Blev inbrottad och batteri- och nummerplåtsbestulen. Jäla stil! Jag kan väl förstå om man kan behöva ett par extra nummerplåtar, om man tex tänker råna en bank eller så, men ett begagnat bilbatteri? Idioter. Att man inte ska kunna få ha sina saker ifred!

Och så var jag på hårmodelluttagning idag. Såg en annons i tidningen i förra veckan och tänkte njä, orkar nog inte. Men så övertalade systern mig att gå i alla fall ("jag ska dit i alla fall. Du med. Ses på hållplatsen 1820", okejdå). Jag har varit på några modelluttagningar innan och det är samma kaos varje gång. "Det är väl därför dom är frisörer och inte jobbar med organisation" som min insiktsfulla syster sade. Hursomhaver så blev jag sent omsider, sist omsider faktiskt, med på nån grej en helg framigenom. Kul, det kommer väl bilder och så kan man tänka... Det trista var att systern, som släpat dit mig (och dessutom två kompisar till) inte fick vara med. "blabla extremt färgat hår blabla" Jäla stil! Läs om Elisabets bitterhet.

Och så det och så det. Ni får veta mer en annan gång.

Skooor...

Johodå, det blev ett besök på Provskor igår och för er som trodde att jag skulle gå tomhänt därifrån, så kan jag tala om för er att chansen att jag går tomhänt från den butiken är ganska liten. Så nu har jag utökat min skosamling med faktiskt bara ett par skor till, så nu har jag hmmm, är det pinsamt tro... eh.. 27 par skor. Här i lägenheten alltså, jag vet inte om jag har skor någon annanstans. Jo, ett par på jobbet också, 28 par...

Jag tänkte att kanske skulle man göra sig av med några, skänka bort eller sälja eller nåt, så jag gick igenom mina skor och konstaterade att antingen så ville jag ha dem kvar av praktiska skäl eller av sentimentala skäl. Några av skorna behöver jag ju och använder också relativt ofta, men den större merparten måste jag nog erkänna att jag varken behöver eller använder särskillt ofta.

Och. Jag minns mitt förtret när jag var yngre och mamma sade att hon 'väl hade slängt eller nåt' alla sina kläder från när hon var liten. Hm, om jag nånsin får barn skall dom överösas med alla mina kläder och skor... Alltså sparar jag.

I vilket fall. Jag har funderat på ett par sådana skor ett tag, inte som ett desperat behov jag haft, men som att ett par sådana kan ju vara bra att ha. Beställde de på bilden ovan från Laredoute, men skickade tillbaka dem och köpte de nedan istället. De nya har lite lägre och "stadigare" klack, är bruna istället för svarta och 300 kr billigare. Hade nog hellre haft ett par svarta, det passar bättre till den grå kappa jag ska sy, men jag bestämde mig för att fötterna sitter en bit ifrån kappan och om det skulle vara för jävligt kan man färga dem svarta. Det är riktigt skinn så det borde ju inte vara så svårt...

(För er som inte märkt det så kan jag tala om att jag lider av ett lite för stort intresse av skor och burkar...)