Mottfjärilar

Angriper mat & textil

Mottfjärilens larver lever i mjöl, torkad frukt, nötter mm.
Larven är oftast gulvit, men kan skifta i grönt eller rosa. Den spinner rikligt med trådar så att vaddiga klumpar bildas i mjölet. (Jag vet precis hur de ser ut nu, både larverna och klumparna. Tyvärr) Fjärilar i speceriskåp eller på köksväggarna är en viktig varningssignal.
Mottfjärilar förs vanligen in med matvaror.

Tips för att förebygga problem med mjölbaggar, plattbaggar, brödbaggar och mottfjärilar?

Skadedjur i livsmedel i bostäder (ex mjölbaggar, m.fl.) kommer oftast in med nyinköpta varor men kan också komma från den omgivande miljön. Ordning och renlighet är av stor betydelse. (jo, jag har märkt det nu)

Smuts och avfall i vinklar och vrår är utmärkta utvecklingsplatser för insekter. Det är viktigt att städa. (Nähä, det menar ni inte! Det är det jag gör nu. (Men kanske inte gjort tillräckligt på ett tag då...))

I köket eller skafferiet är förvaring i tättslutande förpackningar utmärkt även om det inte är någon garanti. Något att tänka på är också att livsmedel bör förvaras så kallt och torrt som möjligt. Livsmedel bör inte heller förvaras längre än nödvändigt. (Oops, det kanske är där det brister, för jag har ordentliga påsklämmor på nästan allt)

Om du upptäcker skadedjur i ditt kök är följande åtgärdsprogram lämpligt

Töm skåpet/en och ta bort eventuellt hyllpapper. Rengör lådor och hyllor noga. Använd helst dammsugare. Undersök varorna noga innan de sätts tillbaka. Det bästa är oftast att kasta bort varor som varit angripna. (Jag har kastat mycket nu)

Om varorna är endast lätt angripna eller om de misstänks vara angripna kan de räddas genom att varorna får ligga några dagar i frysen. (Frysen är full)

Trots grundlig rengöring kan det vara nödvändigt att behandla otillgängliga vinklar och vrår med ett bekämpningsmedel. Tag då kontakt med Anticimex . (Nej nej nej, vill inte!)

Fy fasen vad orenliga och äckliga vi måste vara. Hieuw!

UEG 990

Idag har jag jobbat ensam för första gången på hela sommaren. Tidigare har vi som standard varit tre i bilen och risken (chansen?) att båda de andra skulle vara borta samtidigt var väldigt liten. Och dessutom, om de skulle vara det, så skulle jag ändå fått jobba någon annan från området. Men idag var Melvin ledig och J som jag jobbade med på förmiddagen åkte hem pga sjukdom och då var det bara jag kvar, de andra hade annat för sig.

Det var faktiskt ganska trevligt att gå där och hacka, radion som sköter konversationen där i bakgrunden (på vilken kanal jag ville), och åka och äta lunch (när jag ville). Inte att det brukar vara några problem med att jobba med någon, men ja, ni som känner mig vet att jag trivs ganska bra ensam ibland. Dessutom fick jag köra racerbilen. Racer och racer, men den har i alla fall turbo, man behöver inte köra pedalen i botten för att komma uppför backarna. "Du kör som en biltjuv, ju" sade J som åkte med en sväng. Man får ju passa på när man kan...

Stackars, stackars Melvin

Nu har det flesta sommarjobbare slutat, kvar blir de gamla fastanställda rävarna och så jag. Jag som är kvar så länge jag får och om Tommy får bestämma blir det nog länge. Idag kallade han mig 'lilla dockan'. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det. Det är klart att det är fint, han menar ju säkert att jag är liten och söt och så, men jag är väl ingen docka heller!? (Precis som jag sade när jag var liten och mamma ville bestämma över mig)

Men det är inte bara gamla rävar där nu, det har börjat en ny också för att fylla tomrummet som K&P och E lämnat efter sig. En stackars, stackars liten Melvin. (Han heter inte Melvin, men typ.) Det är på inget vis synd om honom, förutom det enda, att han behöver jobba med mig.

Nu är det inte så hemskt att jobba med mig egentligen, om det inte vore så att han vore av den stackars, stackars nervösa typen. Och ju mer nervös han är, desto mer irriterad blir jag. Han vet inte vad han vill ha till lunch och väl inne i affären som jag guidat honom till, frågar han efter förslag på vad han ska äta. -Människa! Du vet väl vad som finns i en vanlig affär!?
Och om jag säger något till honom, typ 'glöm inte hackan där', så blir han så nervös så det finns inte. -Åh, ja, ja just... det ja, hackan, ja... eh...

Det kan ju ha att göra med att han är ny och osäker, eller att jag är tjej och han kille, att han inte har flyttat hemifrån än, vad vet jag. Men jag ger honom en chans, jag är snäll och trevlig och så, men man orkar ju inte drraaa ur honom konversationen hela tiden. Aaaurrgh!

Poing & Xiaogang

När vi ändå är inne på MÅ och XG som gifte sig så vackert i lördags...

XG är inte bara make han är musiker också, vilket vi fick prov på under festen. Han spelade bland annat upp ett par låtar han skrivit bara till MÅ. (Tänk om man hade en musiker istället för en prylgalen datanörd, han dedikerar inte ens en liten tv åt mig. Istället köper han sig en jättestor och jätteplatt tv bara till sig själv! (fast jag får nog också titta på den i bland))

Här spelar XG tillsammans med en norsk grupp som kallar sig Poing, vilket kanske också kan beskriva musiken lite. Mer av XG's musik finns här.

Bröllopsmusik

Som ett Tack för festen kommer här Mozarts Bröllopsmusik.

Ni som väntar er några fyrverkerier eller fräcka saker (hrm... G?) kan ju hoppa över det här... det händer ingenting, det är bara fantastiskt bra musik.

Sista dagen...

Jag vill inte! Jag vill inte! Jag vill inte!
I morgon börjar jag jobba igen efter en veckas ledighet. Vart tog den vägen? Ett par dagar försvann till brudklänningen, en dag till själva bröllopet. Några försvann in i dimman, men sen då? Jag har ändå varit ledig nio långa dagar, vart tog de vägen?

Visst har det varit skönt med ledigt, skönt att inte gå upp klockan halv sex på morgonen, inga betungande arbetsuppgifter, inget regn som man måste ut i (det har väl regnat, men jag har inte behövt gå ut då). Men nu så här sista dagen av ledigheten känner jag mig inte särskilt utvilad och inte känns det som att jag uträttat några storverk heller. Men det kanske är detta som är slutet-av-semestern-ångest? Jag har bara haft riktig semester en gång i mitt liv och då hade jag mer ångest innan semestern...

-Men vad ska JAG ha på mig!?!

Jag vill bara upplysa mina läsare om att det inte är jag som utropade orden i rubriken. Under tiden som jag sytt brudklänningen har jag i mitt huvud tänkt ut ungefär vad jag själv ska ha på mig på bröllopet också. Däremot min käre M har inte haft en tanke på att han ska ha något på sig, något som inte är jeans och t-shirt, den vanliga uniformen.

Men alla killar har ju en kostym, konfirmations- eller studentkostymen, eller? Javisst, så även M, det är bara det att den sedan så länge tillbaka jag kan minnas legat i tvättkorgen. I alla fall byxorna, smutsiga och skrynkliga. Dry clean only, that's why. Vilket nu föranledde ett panikbesök hos kemtvätten. I Majorna, eftersom den (de) närmsta inte kunde få färdigt dem på så kort tid. Är man ute i god så är man...

Och nu kommer ni tycka att jag är en ond människa, men jag tänkte faktiskt på att M inte hade tänkt på vad han skulle ha på sig. För länge sen. Utan att säga något. Men jag vägrar vara hans morsa, så han får vackert tänka på det själv. Mohahaha!