22 november, 2012

Hur fel kan det gå egentligen?

Man kan väl säga att det är tur att jag inte är reseledare. Just denna gången i alla fall. Jag tycker ändå att jag brukar ha hyfsad koll på saker och ting när jag ska resa, men denna gången är det ungefär så långt från sanningen man kan komma.

Objektet för mitt misslyckande är en resa till Stockholm med studiebesök på ett modeföretag. Det börjar bra med att vi sitter på rätt tåg, på väg till rätt stad. Men på det där tåget, sittandes i lugn och ro, får jag ett telefonsamtal från företaget. "Vi har väntat på er nu sedan 9:30 i morse". På var sitt håll har jag och kontakten på företaget haft helt olika tider för besöket. Jag hade i min planering skrivit in 13:00. Ingen vet vem som hade rätt och det är nog oväsentligt nu eftersom det som tur var gick att ändra.

Besöket gick sedan bra, det blev lite stressat eftersom de ju hade planerat in andra saker där, men men... Jag och kollegan tar tunnelbanan till vårt hotell. Tänkte vi. Tills vi inser att vi har åkt lååångt förbi vår station. Bara till att kliva av och åka tillbaka. Minor mistake, någon kvart senare är vi på rätt station. (Ett annat minor mistake var att vi glömde förköpsremsorna som fanns på skolan och istället fick köpa nya helt i onödan)

Kommer till hotellet, säger hej, tjejen i receptionen säger hej du har bokat rum på vårt systerhotell. Det ligger inte här... åååh... Hotell och tåg bokades via en sån där "varje resenär bokar sin egen resa, så himla bra". Eller hur, det innebär ju bara att varje resenär bokar sin egen resa med alla upptänkliga misstag i världen, eftersom varje resenär inte är reseplanerare utan har ett annat yrke, och då ganska sällan bokar resor via sveriges krångligaste bokningssida. Hej misstag, du har bokat ett rum för en person (vi är två) på fel hotell.

Men det verkar som att livet ville att jag inte skulle få det alltför jobbigt ändå idag, så det gick att flytta bokningen. Vi får dela säng, men det kan jag ta, vi behövde inte åka tunnelbana åt andrahålletandrahålletandrahållet eller betala massa mer för rummet. Puh!

I morgon väntar ytterligare två studiebesök, tunnelbaneresa däremellan och sedan tåg hem. Hur fel kan det gå egentligen?

10 november, 2012

Börja och sluta

Jahadå så skulle man börja skriva lite mer igen då, sade jag. I juli. Det gick ju... sådär. Well well, tänker jag, det är väl min blogg, jag skriver när jag vill. Om någon önskar ideligen nya inlägg och ett snabbt flöde av bilder, texter och information så hänvisar jag till... ja, nån annanstans på internätet.

Jag kanske inte är en sund och hälsosam människa på alla sätt, MEN! jag har slutat röka.
För några år sedan tänkte jag att nä, aldrig att jag skulle bli heltidsrökare, jag skulle bara röka på fest och jag skulle ju sluta sen osv osv. Men så för några år sedan minus något år så insåg jag att jag visst blivit heltidsrökare och att bara röka på fest gjorde varje dag till ett festtillfälle, och kurvan pekade åt fel håll.

Så jag satte en gräns, efter trettio skall jag vara rökfri, johodå, jag kan ju inte gå och bli stor/vuxen/ansvarig och samtidigt hålla på med sånt där trams. (Pinsamt att stå och frysa på balkongen bara för att få i sig den där cigaretten, pinsamt om man skulle bli förälder att stå med barnvagn och blossa, pinsamt att vara sådär äcklig. För det är bara stora/vuxna/ansvariga människor som är äckliga när de röker, unga människor är coola.)

Jag röker i München

Och så i våras så insåg jag att jag måste nog utveckla någon slags plan för det där slutandet, att försöka trappa ner gick sådär. Och trettioårsdagen närmade ju sig. Jag fick en bok rekommenderad av en sjuksköterska och tänkte att den kanskekanskekanske?

Syster slickar på cigaretter
Och så går min syster (bilden ovan) och tjuvslutar att röka, långt innan hon blir 30. Hon är ju fortfarande ung och därmed cool när hon röker. Men hon hade också läst den där boken. Den var jättedålig men funkade.

Lånar bok. Läser bok. Blir upprörd över hur jobbig den är. Slutar röka. (Nej, det hjälper inte att läsa en jobbig bok, vilkensomhelst, det var inte därför...)

Nu har jag orökt i två veckor och jag kan inte påstå att jag mår så dåligt över det. Men kanske beror det på att jag maskerat eventuella slutaröka-besvär med utsättningsbesvär, eftersom jag samtidigt slutade med min medicin.
Alltså skyller jag svettningar, frossa, trötthet, elektriska stötar, yrsel, illamående, sega ögon, humörsvängningar (mest nedåt), mm mm, på medicinen och har inga som helst problem att sluta röka. Fiffigt.

Och så sparar jag 560 000kr. Och spenderar 2000 av dem på nyöppnade COS: